Efter en givande termin...

Jag är så stolt över mig själv och jag känner mig verkligen taggad att fortsätta skriva.

För första gången har vi graderade betyg på kurserna i Kreativt skrivande. Vi har tidigare haft det på kritikkursen och kursen om att skriva för barn, men den konstnärliga examensrätten kräver nu att vi ger graderade betyg på alla kurser.

Som i alla akademiska sammanhang är Godkänt normalbetyget, Väl godkänt ges för utomordentliga prestationer. Betygskriterier finns i kursplanen.

Eftersom kurserna bygger på progression är era prestationer under våren de viktigaste, inte bara för ert eget framtida skrivande utan också för betygsättningen. Delkurs 2 består av förelagda övningar, som kanske inte alltid är helt rättvisande.

Vi kommer antagligen att vara aningen återhållsamma med betygen på delkurs 2 eftersom uppgifterna är så tentativa. Progressionen liksom inriktningen på vårens skrivande får den större betydelsen i betygsättningen.


Från Magnus Eriksson

Hej Martina,

på delkurs 2 har du fått betyget VG.

Hälsningar Magnus



Betygskala

VG Väl godkänd, G Godkänd, U Underkänd, TG Tillgodoräknad

1KS100
Kreativt skrivande I
Att skriva skönlitteratur, förelagda övningar 5,0
VG
2014-01-10

Min far kallade det otur

Alltid har jag undrat huru min far och min mor har stått ut med varandra under alla de här åren. Jag har gått vid sidan och försökt att förstå och lära mig om människans natur genom dem, men de bara förvirrar mig. Min far är innerst inne en god man, men han är drabbad av den eviga kärleken. Kärleken är inte självklart god. Det har jag förstått. Och kärleken kan frambringa ondo ur människor och det är precis vad min far råkat ut för. Jag vet inte om det verkligen är mor han älskar så högt, att hon ur honom kunnat frambringa så obehagliga göromål från hans sida, eller om det är själva kärleken som är hans sanna förbannelse.
Jag håller dock av min far så till den mildaste grad att jag kan se förbi alla hans smädelser. Han har alltid suttit vid min sida och jag har varit ljuset i hans dröm om det monogamiska äktenskapet delat med en och samma kvinna livet ut. Far hade förälskat sig i kärleken och föreställningen om vad kärlek skulle innebära. Han har så mången gånger berättat för mig om den lycka som infann sig den dagen han träffade den rätta. Kvinnan som sedemera blev min mor. Hon var en grann flicka på tjugotvå år då de blev äkta makar och han hade på alla sätt ombesörjt för att de skulle bli lyckliga. Men verkligheten föll sig annorlunda och mor uppfyllde inte de förväntningar han hade på kvinnan i sitt liv. 

Äktenskapet med far blev för mor mer som en befrielse från hemmets tvång. Hon hade egna vanor och tycke och smak som hon tog in i hans hus och han fick med smärta avstå många av livets små förnöjelser för hennes skull. Men inte nöjde hon sig med det. Han blev gång på gång tvungen att upptäcka att hon inte var den kvinna han sökt för att ta hand om honom och att hon inte följde och anpassade sig efter hans levnadsvanor. Hon föraktade män som fann nöje i sådant som han tidigare funnit hälsa och stolthet i och hon

krävde av honom att han för att visa henne sin kärlek skulle följa de krav hon hade. Och min far lydde. Han ville aldrig hamna i onåd. 

 

Då mor märkte spår av blivande barnskap hade hon blivit mycket ond. Hon var rasande och skulle aldrig låta ”det här” hända mer hade hon sagt till min far. Min far har berättat om hur han förlorade henne ännu mer tiden efter jag hade kommit till världen. Han ansåg sig ha förlorat något som han egentligen aldrig hade försökt att vinna, bara något som han automatiskt trodde sig ha fått. Mor började ta ridlektioner efter ”ordination” av ”Professorn” något min fars läkare hade avrått, men som hon ansåg nödvändigt. Far fruktade ridhuset men följde till en början ändå med, bara för att se sin hustru i kroppslig beröring med såväl stallmästaren som den starkskänklade sergeanten och dessutom behöva följa alla kavaljerer och deras brinnande ögon, som följde hennes kropps alla rörelser. Det var för honom olidligt. Men professorn hade ”ordinerat”. Mor var obeveklig och far ville vara henne till lags. 

När han inte längre satt på ridhusläktaren blev han istället sittande ensam hemma utanför barnkammaren. Han läste Dickens för mig och förbannade sin otur över att ha träffat en sådan försmädlig kvinna som min mor. Och en kväll, när mor kommit hem och varit så fyllsjuk hade hon gjort honom fullt övertygad om att skilsmässa måste vara den enda lösningen på vedermödorna, trots skandalen det skulle innebära och socitetens fördömande reaktioner. Han hade känt sig som död efter sitt beslut och funderat på att gå till kryddkrämarn för att själv göra slut på eländet, men så, har han berättat, hade han kommit att tänka på barnet. Hur skulle det gå för mig, med en mor som hade fullt med andra bestyr än att ta hand om sitt barn? Jag fick honom att ändå gå med det tunga beslutet och de tunga stegen hem den eftermiddagen.

Men väl hemma hade han mötts av en helt ny kvinna. Borta var den känslokalla frun han hade grälat med under natten och nu var hon för honom skönare än någonsin och hon kysste alla tankar om skilsmässa ur honom. Och som han hatade henne. Han hatade henne för att han älskade henne så oerhört. Hon var oemotståndlig och hans liv fick fortsätta vid sidan av henne och hans lidelsefulla kärlek övergick i förfärlig svartsjuka. Han trodde sig vara bedragen och skaffade sig därför en älskarinna och därefter ännu en. Han ville att hans hustru skulle få veta, men hon visade sig inte berörd, kanske hon visste kanske det inte bekom henne. Men far kunde inte bryta med mor, ty ett liv utan henne var inte möjligt. 

Och jag förstår far. Mor har alltid varit en beundransvärd kvinna. Hon ville inte leva sitt liv bara för fars skull och handla utifrån vad som behagade honom. Mor gjorde sina egna val och hon höll fast vid sin övertygelse. Mor visade att kvinnor reder sig bra själva, att en kvinna själv kan bestämma över sitt liv och att hon inte behövde en man för att uppfostra henne. Hon var förvisso inte den närvarande och kärleksfulla mor de flesta barn önskar sig men jag föraktar henne inte för det. Hon har aldrig funnits vid min sida, för det var hon allt för upptagen med sig själv, men jag hade alltid Kristin. Kristin som var full av kärlek och som alltid gav sitt innersta. Men vad fick hon? Vad får en kvinna som bara ger? Mor såg till att fylla sitt liv med vad som gav mening för henne och gav inte bort sitt liv till andra. Far såg det som en olycka, att han blivit drabbad, men den han var drabbad av var sig själv och sin föreställning om vad en kvinna borde göra för sin man.

Intertextuell omtolkning - Otur av August Strindberg

Otur 

Jag tycker att Strindbergs Otur målar upp en bild av en relation där de båda parternas föreställningar om vad ett äktenskap är och ska vara inte stämmer överens. Jag tror inte att jag tolkar texten precis så som Strindberg själv ville att den skulle ses, men det är ju så intressant att en relationsnovell skriven för över 100 år sedan fortfarande kan kännas så aktuell. Så klart är det vissa bitar som känns lite föråldrade, men själva kärnan tycker jag kan diskuteras utifrån dagens perspektiv också. Vad innebär det att välja tvåsamheten? Går det att bestämma över sitt eget liv om man väljer att dela det med någon annan (och så barn på det)? Ska man anpassa sig, vem ska anpassa sig och hur länge ska man hålla på att kompromissa? Hur påverkas andra människor av relationer i deras omgivning? Listan på frågeställningar kan göras hur lång som helst tycker jag. Och så går det naturligtvis inte att undvika att ägna en tanke åt dåtida och nutida könsroller heller. Hur mycket finns fortfarande kvar och hur mycket har det egentligen förändrats?
Jag har valt att skriva min version av texten utifrån barnets perspektiv när barnet blivit (nästan) vuxen och även om ett barn inte alltid får så mycket om sina föräldrars relation berättat för sig, så är det ju ändå det som lever närmast och kan se mest. I den här novellen har ju också barnet den största rollen eftersom det är barnet som ökar hustruns frånvaro och distans till sin man samtidigt som det är barnet som håller ihop dem.

En inre monolog är inte alltid logisk...

Messi. Hur kan man bara vara bäst i världen? Konstigt. Men någon måste ju vara det, eller måste det vara så? Jag vet inte och shit vad fri han blev. Jag vill vara bäst. Snygg brytning. Bäst på vad då? Helt ensam i mitten. Det är så skönt att vara ensam. Tur! Skapligt inlägg, vad GÖR han? Man kanske inte kan vara helt bäst på allt inom nåt. Ingen kan nog det. En grekisk flagga, och vad trött jag blir på alla som håller på med sina ungar. Varför tror man att andra hela tiden vill att de ska vara med? VARFÖR? Jag har inte tänt i kväll men det är inte så kallt, blåste han? Det blir nog gult. Han slapp, den var rätt ful. Kan jag säga att jag inte vill att hon ska ta med henne, det kan väl inte jag bestämma och då är jag elak - orkar inte med små barn. Jag vill inte åka bort och vara bland barnskrik och skit. Jag vill umgås och det går inte, faktiskt, men vad dom ramlar...och HUR kan han missa? Jag måste åka och köpa klänningen i morgon. Jag vill ha raggsockar till - om man bara slapp sina ben så är det ju fint med klänning. Nu är det segt och Barca fick straff, kanske ska se den matchen istället, kanske blommiga strumpbyxor då händer ju nåt. Lite tråkigt med svart klänning. Tröjan var fin och hennes skor. Så surt:(. Hoppas dom har ringt.  Ja! Özil vill vi se mer av - vad var det mer i morgon? Kolla kanten!! Snyggt skott! Men dom ligger allt lite risigt till, fan domar’n är i vägen. Buuuuu! Ehh det var inte så snyggt, jag tror barnen har somnat nu ska nog borsta tänderna. Får se om jag ser andra. Åh både Citys och Uniteds matcher på söndag I like! Och vi ska till Smögen. Skönt! Hoppas de lagat bubbelpoolen, tror inte jag badar ute i alla fall - Lissabon! dit kanske man skulle åka - Champions League-final...

A men vilket mål och mål i alla andra matcher:(( Maestro! Undrar vad en sån reklamplats kostar. Och Wenger passar bollen det ser man inte så ofta, nu är jag trött, orkar inte resa mig. Kanske skulle elda lite ändå - men orka! Fattar inte hur han kan äta så jävla mycket. Ätstöringar, kan det kallas så? A, men kan ingen se det då. Säga nåt. Vilken billig straff, mitt i. Kaká, det var inte igår. Nästan pinsamt. Kanske ska ta en bowlingrevansch det var trevligt. Trevligt? Trevligt är verkligen ett lamt ord, säger ingenting. Är jag hungrig? Får borsta tänderna så går det nog över, för sent för att äta mer nu man kan inte bara äta godis varje dag, varför inte, fan vad skönt om man kunde det, bara vräka i sig hur mycket som helst när som helst och inte bry sig slippa bry sig om skit och om hur och när och varför och varför är jag alltid så himla lydig och gör alltid rätt och bryr mig, bryr mig alltid om hur man ska och borde ha och vara och göra och äta och sova och säga och jag ORKAR inte! Atletico klara för åttondel, där ser man. Jag har ingen koll alls på grupperna. Fluga är lite coolt. Han var snygg med sina jeansshorts, det är nog nåt för honom i jul. Åh vad jobbigt, måste det bli jul? Det är nog bättre att inte vara här ändå då kan man gå hem när man vill. Aj vad ont det gör i handleden, det är rätt tyst nu. Men shit vad sjukt med ljudet när det är tyst på dan, det måste spöka här, värsta skräckfilmsljudet. Undrar om någon annan hör det eller om bara jag och varifrån? Det måste spöka. Snälla spöken. Massa döingar som har kafferep, man kanske skulle bli spöke. Och jag är säker på att jag hörde en hosta eller nej jag tror inte det det är nog bättre att bara vara död. Det är pennan den är liksom för tjock men jag orkar inte byta nu. Alla har typ keps eller mössa men det är rätt kallt. Jag skulle ha köpt en Frölundamössa det kanske är match...Oh... hur kunde det vara off-side och tre spelare också, det var close. Ja men och så funkar inte datorn, får kolla det i morgon typ starta om modemet - Alltid! Nej nu går det inte mer, att det inte kan bli mål då. Özil svik mig inte -  jag tror jag köper klänningen ändå, 300 kronor är ju inte så mycket. Jag inbillar mig ljud hela tiden, jag är nog knäpp tänker alltid för mycket tänk om man kunde stänga av  hjärnan eller i alla fall pausa ibland, min är typ överhettad förjämnan. Och så gör dom mål. Det var inte rättvist, livet är inte rättvist och det var skit med allt, det finns ingen rättvisa och människor är så tragiska. Att folk kan vara så sviniga - sjukt!